Byn, som i århundraden hade omkring femhundra invånare, krympte till bara sju, och i dag rör sig befolkningen kring tjugo. Att döma av den gamla kyrkogårdens utseende var den förr ganska välmående, men den har trätt in under skyddet av "Etno-eko-byn" tillsammans med Mali Grablje, Mala Rudina, Brusje, Zarace och Humac.
Velo Grablje har fått sitt namn efter "grab" (avenbok) och tillhör församlingen Sankt Kosmas och Damianus, vars skyddshelgon lokalborna firar den 26 september. Invånare i Velo Grablje som flyttat till staden Hvar bevarar aktivt minnet av sin by genom att delta i fotbollsklubben Lavanda, petanqueklubben Lavanda och föreningen för skydd och återupplivande "Association Pjover", som anordnar Lavendelfestivalen i Velo Grablje. Redan 1892 grundades "Rosmarinkooperativet", som producerade eteriska oljor och honung.
Bland internationellt kända personer finns Sandro Zaninovich, en amerikansk dirigent och kompositör med rötter i Velo Grablje, vid sidan av många andra kreativa, skickliga och intressanta människor.
Högt uppe på kullen Cesminovo, längre söderut på ön Hvar, strax ovanför ligger en utsiktsplats med tavernan "Alavia", som erbjuder panoramautsikt över "Starigradbukten", ön Brac, ända till fastlandet och Biokovo. Sträckan från Milna till Velo Grablje och Vidikovac är därmed en del av en mountainbikeled som går i en slinga tillbaka till staden Hvar via Brusje och markerar Hvar kommuns gränser. Inte långt från Vidikovac längs Japjenicavägen finns en monumentalt restaurerad kalkugn som vid starka vindar som "tramontanan" fick tillräckligt med luft för att nå den temperatur som krävdes för att smälta kalkstenen.
Till sist hälsningar från Velo Grablje: "Håll er friska och kom... för att hålla er friska, till de eteriska oljornas kungarike."