Jelsa

Jelsa kommun täcker 55% av ön Hvar. Staden Jelsa hade 1 550 invånare år 1900 och 1 750 invånare 2021.

Jelsa kommun hade 6 600 invånare år 1900 och 3 500 år 2021.

Även om invånarantalet i Jelsa kommun nästan har halverats, har staden Jelsa sett en ökning av antalet invånare. På samma sätt har staden Hvar upplevt en ännu större befolkningsökning, från 2039 år 1919 till 3519 år 2021.

Söder om Jelsa, mot Pitve, finns resterna av en illyrisk fästning från 300-talet f.Kr. kallad Kula Tor, från vilken invånarna i Pitve med största sannolikhet kontrollerade kusten där dagens Jelsa byggdes. På halvön Gradina, skild från Jelsa och "allt" av en försvarsmur cirka 180 m lång och 2,5 m hög, låg den gamla Jelsa-staden med tillflykten Galešnik, som nämns i Hvarstatuten från 1331. Dessa två fort tycks dock inte ha räckt till försvar mot saracenernas anfall på ön Hvar 1571, då det närbelägna Vrboska förstördes, men inte Jelsa. Även städerna Hvar och Stari Grad förstördes och brändes, medan Jelsa försvarade sig. Ovanför Jelsa byggdes kyrkofästningen S:ta Maria på 1200-1300-talen, och på 1400-talet S:t Johanneskyrkan med huvudtorget och Vår Fru av Hälsans kyrka. Kyrkan S:t Fabian och Sebastian har sedan 1535 en befäst form, ytterligare förstärkt efter Cypernkriget 1573. Stadens beskyddarinna är Jungfru Maria.

Under det österrikiska styret öppnades 1868 en kroatisk läsesal och ett bibliotek i Jelsa, och 1870 anlades vid infarten till Jelsa en vacker trädgård, en riktig "svalka" under sommarhettan. Den skapades med största sannolikhet av det österrikiska institut där senare, omkring 1900, Robert Koch, expert på malaria och tuberkulos, verkade; han sanerade också de sumpiga Brijuniöarna nära Pula som ett bidrag till kampen mot malarian. Allt detta hade förmodligen inte hänt om inte den österrikiska flottan, där två tredjedelar var kroater, 1866 hade besegrat den italienska flottan, dubbelt så stor men uppenbarligen inte starkare, i slaget vid Vis. Slaget utkämpades som en del av det preussisk-österrikiska kriget, där Italien var Preussens allierade och ville ta tillfället i akt att ta sitt från Österrike, men "fick sig en läxa". Jämfört med Italien var Österrike en välkommen gäst på Adriatiska havets östkust. Alla kroatiska städer och byar byggde vågbrytare och hamnar i sten, och 1875 steg kejsar Frans Josef I i land i Stari Grad, i hamnen som byggts under det österrikiska styret. Ön Mali Lošinj blev kejsarens sommarresidens, Opatija bebyggdes med hotell och sommarhus, och staden Hvar grundade 1900 "Hygiensällskapet". Under andra världskriget kom den italienska fascistarmén till Hvar och brände Vrbanj, inklusive Helige Andens kyrka, mot vilken att synda enligt Kristus är det enda oförlåtliga...

Hvars historia sedan kristendomens ankomst är full av kontroverser och "kristna dialoger", eftersom historien, i själva verket den mänskliga anden, riktade medvetandets fokus till att manifestera sig och bygga på det sättet.

+1 bild till